beskyddarverksamhet

Jag brukar se mig själv som en ganska öppen person utan allt för många fördomar och förutfattade meningar om folk och fä. Men när det kommer till Emma så blir jag väldigt beskyddande runt vissa individer med "alternativ" livsstil*. Och med alternativ livsstil menar jag i det här fallet inte Emos: glamrockare:

eller ens vegetarianer:
Nej, det jag menar är de som i folkmun kallas a-lagare:

Jag är medveten om att det inte är en PK-åsikt att ha och att de inte gör något fel bara genom att existera (ty de har ju inte gjort mig något ont) men det skiter jag i när det kommer till Emma. "De" känns så oberäkneliga och opålitliga så varje gång jag möter dem på stan så spänner jag medvetandet och släpper dem inte gärna med blicken innan de är förbi. I går när vi köpte överdragsbyxor så verkade de ha någon slags rikskonferens i stan ty de var överallt! Vi såg högljudda och grälsjuka alkoholister, spattiga amfetaministerna, hålögda heroinisterna och Knivdennis var vi oss än vände. Men som sagt, de gjorde ju oss egentligen ingenting...

*oturligt nog änvände jag termen alternativ livsstil två inlägg i rad. Hoppas ni håller ut och orkar läsa mig trots upprepningar.