Efter några timmars(?) slit och många tårar lyckades vi få en bild på Emma iförd en blomsterkrans ståendes i en blomsteräng som ser sådär spontan och självklar ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En blogg om livet som hemmapappa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar