Eureka!

Idag har Emma sovit på dagis (förlåt Elin, förskolan) och trots att det säkert varit miljoner(?) ungar före henne som som gjort det, och trots att en ganska hög procent av dem lärt sig det snabbare än Emma så kan jag inte hjälpa att jag imponeras av både henne och förskolepersonalen som fått det att fungera. Övrigt har det också varit bra: hon har både ätit duktigt och lekt (ganska) snällt med de andra barnen.

I morgon är det min tur att vara där, och fortsätter saker att fungera som de hittills gjort behöver jag nog inte vara där många minuter.