Bräckligt...
Att Emma alltid är snäll och aldrig skriker är väl i och för sig trevligt att höra, men vi som känner henne bäst vet att det inte alltid är med sanningen överensstämmande. Det ÄR sant att vi har lyckats få en väldigt social unge som, tillskillnad från pappa Jonas, tycker om att och är duktig på att träffa nya människor. Och detta leder ju till att hon nästan alltid är på gott humör när andra träffar henne.
När det bara är vi är det en annan historia...
På sistone har hon visat prov på både envishet, trots och surhet. Framförallt mellan 18 och läggdags (vilket innebär att S får knappt en kul timme med henne om dagen, synd för henne!).
Jag är väl inte dummare än jag inser att det kan ha med trötthet att göra (men före ni börjar skriva att vi ska lägga henne tidigare så vet vi att vi inte kan lägga henne speciellt mycket tidigare än vad vi redan gör) men det gör det ju inte roligare att umgås med henne för det.
En av hennes favoritleksaker har varit en docka föreställandes My från Mumintrollen, och frågan är om hennes humör inte har smittat av sig lite...
Emma?
My?
Nu ska vi inte snacka skit om lilla My här! Även jag går under namnet My på jobbet ibland och har fått förklaringen att det ska ses som en komplimang, så det så! /Maria
SvaraRadera