Efter ungefär tio sekunders mys i sängen före uppstigning glimrade något obehagligt till i Emmas ögon...
Vår morgonrutin har under de här dagarna sett ut ungefär så här:
07:20, Emma vaknar och jag går och hämtar henne och nallen
07:21, Vi ligger i dubbelsängen och myser*, leker och busar
08:00, blöjbyte och lek
08:30, frukost
09:00, lek och och påklädning
09:30 - 10:00, läggdags för Emma, dusch för pappa
*Mys är, börjar jag misstänka, bara en del av leken för henne ty vi myser inte någon längre stund utan det är snarare så att hon börjar med att släta av nallen för att sedan ge den till mig så jag kan göra samma sak (vid det här laget är nallen ganska blöt och faktiskt lite illaluktande). Hon är sällan still mer än en halvminut, trots att hon är nyvaken och fortfarande trött.
Plötsligt gör hon ett utfall mot mig!
Missförstå mig inte, jag tycker det är ett suveränt sätt att börja dagen på men det vore mysigt om hon kunde ta det lugnt också. Är det något som kommer med tiden eller är det bara så att vi har ett aktivt barn som inte bryr sig om myset i samma utsträckning som hennes mor och far gör?
Hon klättrar upp på min sömniga lekamen med öppen mun och stirrande blick, trycker in tummen i ögat och sluter de små och vassa tänderna runt näsan på mig och biter till. Efter att ha varit borta i flera månader är helt plötsligt Zombieemma tillbaka och hon gör allt för att bita mig i näsan. Hon skrattar, jag skrattar (trots att det gör ganska ont) och vi börjar istället brottas. Efter ett tag sliter hon sig loss och kryper iväg. En vådlig jakt runt i sängen där hon envisas med att krypa längs kanten börjar och det hela slutar med att jag tvingas lyfta ner henne innan något allvarligt händer.
Bra morgon!

Emma?
Vår morgonrutin har under de här dagarna sett ut ungefär så här:
07:20, Emma vaknar och jag går och hämtar henne och nallen
07:21, Vi ligger i dubbelsängen och myser*, leker och busar
08:00, blöjbyte och lek
08:30, frukost
09:00, lek och och påklädning
09:30 - 10:00, läggdags för Emma, dusch för pappa
*Mys är, börjar jag misstänka, bara en del av leken för henne ty vi myser inte någon längre stund utan det är snarare så att hon börjar med att släta av nallen för att sedan ge den till mig så jag kan göra samma sak (vid det här laget är nallen ganska blöt och faktiskt lite illaluktande). Hon är sällan still mer än en halvminut, trots att hon är nyvaken och fortfarande trött.
Plötsligt gör hon ett utfall mot mig!
Missförstå mig inte, jag tycker det är ett suveränt sätt att börja dagen på men det vore mysigt om hon kunde ta det lugnt också. Är det något som kommer med tiden eller är det bara så att vi har ett aktivt barn som inte bryr sig om myset i samma utsträckning som hennes mor och far gör?
Hon klättrar upp på min sömniga lekamen med öppen mun och stirrande blick, trycker in tummen i ögat och sluter de små och vassa tänderna runt näsan på mig och biter till. Efter att ha varit borta i flera månader är helt plötsligt Zombieemma tillbaka och hon gör allt för att bita mig i näsan. Hon skrattar, jag skrattar (trots att det gör ganska ont) och vi börjar istället brottas. Efter ett tag sliter hon sig loss och kryper iväg. En vådlig jakt runt i sängen där hon envisas med att krypa längs kanten börjar och det hela slutar med att jag tvingas lyfta ner henne innan något allvarligt händer.
Bra morgon!

Emma?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar