Mickaela tipsade mig att om man delar upp maten smått så kan Emma äta på egen hand om du vill njuta av t.ex. kaffet lite i fred.
Provade detta i morse.
Istället för den obligatoriska fruktpurén efter gröten gav jag henne en tallrik med tunt skuren frukt som hon kunde sätta i sig på egen hand. Det funkade väldigt bra! Det var ju inte så att jag lämnade henne helt ensam, satt faktiskt kvar vid bordet, men jag kunde ändå sitta och läsa tidningen och njuta av kaffet utan att behöva mata henne.
Jag har funderat en del på det här med utveckling. Varför lär dom sig att gå? Är de inspirerade av oss eller är det något medfött? Nu i början så kan de ju knappast se fördelarna med det, det går långsamt, de klarar inte av att gå så långt (Emma har persat med 6 steg) och de slår sig mer när de trillar (vilket de gör oftare). Är det någon som vet? Ulrika kanske, har du läst något om detta?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Gångmönstret är, som mycket annat, inprogrammerat i våra gener. Man har ju även en gångreflex som nyfödd, om du kommer ihåg...(nyfödda barn ser ut att gå då man håller dem så att fötterna når underlaget)Denna växer bort efter några månader men sedan kickar generna in! Men man ska inte underskatta motivationen att se mer av världen och göra som mor o far. Som tur är så begåvas man med fallreflexer runt 7-8 månader så att man kan ta emot sig lite bättre. Smart va?!
SvaraRaderaFantastiskt! Precis ett sånt svar jag ville ha. Tack!
SvaraRadera